6 juli 2011

okej de blir ett till

kunde som inte hålla mig bort inte för att nån annan ska läsa men just nu måste jag få skriva av mig lite....... Jag har en vän vi kallar henne cilla, cilla lärde jag känna inte på mina villkor utan för att hon var den enda som orkade haka på och fixa som föräldrar vi e till ungarnas nått på skolan vilket jag inte riktigt kommer ihåg, iaf vi satt där alla föräldrar på föräldrarmöte med 6år barn.
och nu skulle de fixas en halowen fest till alla barnen och ingen räckte upp handen så till slut gjorde jag de och ingen annan cilla då tycket att va fan hon ställer väl upp då så de blir nått till barnen, så de var vi 2 som fick fixa till alla glada barn, på den resan var de hon cilla då var lite rädd för mig kanske jag var den hårdaste av alla hårde föräldrar om inte annat den yngsta =)
vi fixade festen och sen dess har de hållt sig sen flickorna Sandra och cillas dotter vi kallar henne lisa!! i vått och torrt Just nu behöver cilla mig jag har inget emot de jag gillar ju henne men har inte gillat hennes gubbe alls på hela tiden vi har väl funkat men inte så mycket mera, hennes son vi kallar han Kalle var liv rädd för mig när han var liten=) Varje gång han cyklade förbi vårat hus trampa han som en galning förbi när jag kom och ropade hej till han =
 tillslut vågade han sig in till oss för sorasyter tordes ju =)
 och ´han fattade att denna tant var ju inte såå farlig , sen blev vi en egen lite familj när gubbarna stack iväg till estockholmo och jobbade jag hade maten klar när de slutade skolan eller cilla kom från jobbet, de kunde ringas och fråga vad de var för mat...

nå varför detta skrivande jo för engång i mitt liv har jag mått skit helvete död och förintelse en gång var jag inte den bästa av mammor som orkade jag uthärdade kände jag jag har alltid kommer alltid att älska mina flickor mina små älskade flickor ,
de låter trist men jag har överlevt jag är lycklig och denna tid är min och jag behöver den verkligen =) jag har haft panikångeste den första attacken fick jag när jag väntade Sandra de var hemskt jag trodde jag skulle dö fattade ingetting tur som var hade jag Anne på andra sidan sjön hon kom satt med mig hela natten tills k kom hem,

 sen blev de bara värre och värre jag gick ner i vikt vi flyttade till kiruna tack och lov närmare lassa de var min trygghet. jag vakade på nätterna kunde inte sova trodde jag skulle dö från mina älskade flickor sen kom morgonen somnade av utmaning, fan kommer inte ens ihåg vilket rum Sandra sov i ???

udar allt var sjukt, jag var ute med barnen i vått och torrt för jag trodde man var bättre mamma om man alltid gjorde nått , kunde inte ens gå handla ensam var de för mycket folk fick jag panik , oj vad mycket man kommer ihåg när man börjar rota, gick ner i vikt sjukt mycket vägde som minst 49kilo jag var inte vacker men så kan man ju säga att efter sandras förlossning rasade JAG 14KILO I ETT NAFS KOMMER HEM OCH BRALLORNA VAR TOK FÖRSTORA!! OJ DE blev hur mycket som helst skrivet ju , bryr mig inte om nån orkar läsa ens !!

de största stödde jag har haft e Jörgen och kommer alltid att vara han, jag vet att hans föräldrar min farbror trodde att vi hade ett förhållande !!! han fanns för mig bara veta att han fanns räckte för att jag skulle bli bättre de han sa räckte jag kunde ringa honom mitt i  natten han satt brevid sängen och väntade tills jag somnat eller så la han sig breve och jag somnade sen smög han sig ut, de e fan de bästa medicinen =9

 TACK Jörgen jag kommer att gottgöra dig en dag vet inte när de passa dig =9
 men du är en genom snäll människa en god vän och som finns och har alltid funnits =9

 ja nu börjar mina ord att ta för mycket makt över mig känner att de blir för mycket skrivet och att cilla har mig de vet hon att Mois har mig det vet hon att jag finns de vet de flesta bara att ringa för riktiga vänner ställer jag upp på och jag gämnför mig inte med nån annan jag är mig själv vill inte vara nån annan jag älskar mitt liv, fast jag mår skit ibland, TACK lise för att just du orkar med mig under min sjukdomstid för att du finns =)jag mår bättre nu jag är den gladare igen, så mycket jag vill ha sakt men lämnar de osakt.



nej nu ger jag mig, önskar er en god natt sömn och en tervlig morgon, ta vara på tiden livet vänder så fort !!

Inga kommentarer: